Ord från spisen, Otto v Friesen

Vi har en klenod: ja, som ovan, en läsekokbok. v Friesen skrev mat i FIB Kulturfront, en fröjd att läsaKokboken lär inte vara omöjlig att få tag på, t ex via nätet. Det är värt det, lokala varor, enkelt, men fantasifullt tillagade. E

Kornej Tjukovksij; kalkon

Plötsligt ringde telefonen.
-Vem sa du du va?
-Kalkonen.
Var är du nu?
-Hos Kuckeliku.....


Kalkon är det nästan det mest besvärliga att laga. Det kan bli tråkigt torrt, men man måste hantera varsamt, Långsamt, noisetter. tunna skivor, steks försiktigt

Birgitta Lillpers, färsk lök

ur Birgitta Lillpers: Besök på en främmande kennel (1990)

2 (om, såvida)

"Därest inte ens nätterna är enkelt korta eller helt undandragna stenen, tiden. Därest vi ingen musik hör, som kunnat luckra, ingen lukt känner, av skratt och skabbig lust eller epokens allra snabbaste bensiner. Då enklast: andas, bara andas, tänka blott på andning, lökens körtellika klyftor, kallande i pannan; rikta blicken emot ner mot jungfruoljans skikt och bort bort mot horisonten där det nattligt oh! hur ständigt
blie det inte mera blått och mörkt och
stendött! här, det
trycker ...
... riviera"

Nu ärden färska, sommar- lökens bästa tid och just så enkelt ska den tillagas, sakta smält i jungruolja, gärna en slatt vitt vin mot slutet, för till ska ett gott ljust bröd serveras, att suga skyn med; en god skiva filé, oxe, kalv ...om man känner sig stadd vid stadig kassa, annars lite skinka, utbudet har ökat. E

Hej Karl! Ärtstomp.

Naturligtvis kom jag att tänka på dig när jag läste matdelen i DN söndag. För mig är, genom morsan, ärtor, dåförtiden konserverade på burk, ett självklart tillbehör till torsk. Receptet är baserat på stekt torskrygg, ibland kan man föreställa sig anttman är förmögen, men det får bli ung en gång om året. Men, stompet tror jag mankan ha till det mesta; man kokar potatisen tilsammans med ärtor, mosar. E

Pia Tafdrup; Baghold, ur krystalskoven

Himlen mörkner
svimmelgrå och stille
kastanjer falder mellem svampe
og gult
sövnglödende löv

Ja, det här får man vänta på, först till hösten, men minsann vad god kombinationen kastanjer och svamp är. Man kan ha med lite kött, men det är inte absolut nödvändigt. E

Den välvillge tullaren, den röda emaljgrytan, kyckling

Svärföräldrarna bodde ett tag i Köpenhamn. Första gången, över förti år sedan, var vi och hälsade, och vi fick en fin liten rödemaljerad gryta - vilken vi fortfarande använder när vi gör köttsås - dåförtiden fick man inte föra hönsfågel över Öresund. Svärmor hade stekt en liten kyckling i grytan. Vi kallades in till tullen, tullaren gick igenom allting, och så sa han :Vilken fin skinka: occh Lena sa "det en är en kyckling" och tullmannen envisades: "Det är en fin skinka" så fick vi gå och kycklingen var god. Nu kommer örterna och för för kyckling är det i min smak fr a rosmarin. Du skär en filé i strimlor, rullar i rosmarin, låter ligga ett dygn, steker i smör.

Farsan, Brusewitz, abborre

Abborre är i min värld den absoluta finfisken. Det kan bero på att min pappa var mästare på att dra dem och att vi hade tilgång till en bra sjö
Satt i natt och hade ont i magen; dra något ur bokhyllan: och och där återfann jag Silverlöjan och den fattiges tröst av Brusewitz:
T ex stekta abborrfiléer alla milanese, som vi själva, låt vara i förenklad form, lagar emellanåt. Man marinerar filéerna i olja och citronsaft och kryddar med salt , peppar, peppar, persilja och hackad schalottenlök. Sedan de lyfts och torkats penslas med ägg ula och rullas i brödsmulor och steks vackert bruna på båda sidor.
Abborren som italienare!