Den välvillge tullaren, den röda emaljgrytan, kyckling

Svärföräldrarna bodde ett tag i Köpenhamn. Första gången, över förti år sedan, var vi och hälsade, och vi fick en fin liten rödemaljerad gryta - vilken vi fortfarande använder när vi gör köttsås - dåförtiden fick man inte föra hönsfågel över Öresund. Svärmor hade stekt en liten kyckling i grytan. Vi kallades in till tullen, tullaren gick igenom allting, och så sa han :Vilken fin skinka: occh Lena sa "det en är en kyckling" och tullmannen envisades: "Det är en fin skinka" så fick vi gå och kycklingen var god. Nu kommer örterna och för för kyckling är det i min smak fr a rosmarin. Du skär en filé i strimlor, rullar i rosmarin, låter ligga ett dygn, steker i smör.