tisdag 3 maj 2011

Strömming, Fabian Månsson

Nu är tiden på året när kajerna är fyllda av människor som drar strömming; det är en folkfest, revarna trasslar in sig ibland men dem trasslar man ut. Och så fyller man hinkarna, en del tunnor. Den fångade strömmingen ska ligga ett dygn i kyl, annars blir de som träpinnar, men sedan ska man eg göra så lite som möjligt, rensa ur magen, försöka rädda rommen, panera i rågmjöl, steka, hitta sista möjliga potatisen och göra ett mos. Strömmingen är märkligt frånvarande i litteraturen, men Fabian Månsson, Aspö (ö strax utanför Karlskrona) har gestaltat. E

7 kommentarer:

  1. Strömingen finns ju hos Strindberg, Hemsöborna, I havsbandet. Det är två märkligt kvarlevande romaner, även om en del av orden kan vara knepiga. E

    SvaraRadera
  2. Gott till är också gammal klassisk pressgurka,(baskokboken), men gärna spetsad med tunntunna skivor av chile.

    SvaraRadera
  3. Jag efterlyser härmed strömmingsanvändningar i litteraturen, sill går också bra. E

    SvaraRadera
  4. Hjältinnan i Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf, boken man inte bör ha oläst, bl a oerhört viktig för utvecklingen av den latinamerinska magisk realismen, rensar sill för att få tid att knäcka mördaren.
    I en helt annan klass: sill borden i Kvartetten som sprängdes och Bock i Örtagård. E

    SvaraRadera
  5. Laxness, ja, Island har skrivit en fin novell om en sillrenserska. Jag tror att den finns i en gymnasieantolgi, som jag tror heter Europa berättar. E

    SvaraRadera
  6. Ola Larsmo: Himmel och jord må brinna. (Det talas ofta om att den svenska marbetarlitteraturen har somnat. Denna roman är en vedersägelse.)
    "Han fick sitt kaffe upphällt av tant Lundström, som faktiskt nickade igenkännande mot honom; han kände av aromen att det var äkta, stod med porslinskoppen under näsan och andades in lukten. Märta kom förbi med ett litet paket som visade sig innehålla två rejält tilltagna smörgåsar med pålägg av stekt strömmimg: ..."

    SvaraRadera
  7. Den bästa arbeteskaskildraren är bortgången. Verken finns kvar. Läs dem! Dykungens dotter. E

    SvaraRadera