torsdag 16 december 2010

Omelett med tomatsås

När rikligt snöfall faller eller rent av fyker då det naturligtvis också faller förr eller senare men först drar vågrätt genom luften och jag har stått i det och sakta, sakta grävt fram soptunnorna som kanske (går det köra?) ska tömmas idag (sophämtaren när jag var liten kallade sig latrine magister) är det inte utan att jag längtar efter sommaren, så idag tänker jag laga något som vi ser som typisk sommarmat: gör din favoritomelett, gärna med lite riven ost i eller på efter vändningen och se till att du när den är härligt gyllenbrun har en het tomatsås , het avser kryddningen. Det värmer i vinterrusket och vi minns hur det är att sitta under lönnen och äta.

4 kommentarer:

  1. hej eskil.
    nu har jag läst första kapitlet i röda rummet. om mosebacke. som du sa åt mig. men du, den där strindberg, han mest krånglar till det. man har ett himmla sjå med att få med alla ord och inte snava på dem och sen kommer det fler och fler och sen jösses kom man inte ihåg vad meningen började med. tilltrassligt.
    idag var det julbord i skolan. jag höll mig till sillen, äggen och kålen då den vegetariska julvarianten bestod av falafelbullar och sojakorvar. det var inget bra julbord. så du vet det.
    tack-å-hej!

    SvaraRadera
  2. Oj, Lovisa, jag blir glad när jag hör av dig, och ännu gladare när jag möter dig. Men, det är meningen att du ska snava lite; du ska få känslan av att ha ett överväldigande pderspektiv runt dig. Ställ dig ovan Oppmannasjön och du får uppleva det möjligen i lite mindre skala. Med värme! E

    SvaraRadera
  3. Sedan kan man fundera på en annan sak, strindis skrev romanen 1879, språket var noggrant stelt och Str ville bryta sönder stilen. Känner du igen dig?! E

    SvaraRadera
  4. fast bäst från den perioden av Srts liv är I havsbandet. Jag önskar dig en härlig helg, paus. Eskil

    SvaraRadera