tisdag 7 december 2010

pp; purjo, potatis

blir en lysande kombination, särskilt nu när båda är som bäst. Det är bistert, ovanligt tidigt och det tycks inte ge med sig. Jag vräker ut frön till våra fem arter mesar, men vi behöver också något värmande, stärkande, lite extra energi, för huttrande stjäl sådan.
Det finns purjo nu och potatisen är på topp. (Visst är den första sommarpotatisen god med bara finfint hackad lök och smält smör och flingsalt, men...)
Du värmer smör i en kastrull, skär det vita av purjon - det gröna kommer - i små bitar, vilka du smälter i smöret. Under tiden skalar du några mjöliga potatisar och skär dem i små bitar. Dessa lägger du hos purjon, strör över några nypor timjan, och så kycklingbuljong, eller höns-. Nu ska det hela sjuda rätt länge för det ska va lätt att stampa med potatisstampen. När du har stampat häller du på en rejäl redig grädde, river lite muskotnöt över och så får soppan sjuda några minuter till, medan du skär det gröna av purjon, där kom det, i tunna strimlor, som du strör över precis strax före serveringen. Snart är du varm igen, teminstingens inombords. Att låta djupfrysta gröna ärter tina och sjuda med en stund är inte ett dumt tillskott.

2 kommentarer:

  1. När man vill läsa doften av grönsaker kan man läsa Emile (han med brorsan Gorgon) Zolas Hallarna. Foran som åker in till Paris har väldoft. Sedan blir det mest intriger, men de är väl gestaltade. E

    SvaraRadera
  2. PP kan också bli en väldigt god gratäng. Du smörjer en ugnsfast form, rätt rejält, skär en klyfta vitlök fint fint och strör över bottnen, sedan varvar du tunt skuren purjo och tunna skivor av potatis, ställer in i 175 ugn, låter stå en halvtimme, varefter du häller en rejäl skvätt redig grädde, låter stå en kvart till och en rejäl näve riven ost och så en kvart till. Passar särskilt bra till svin. E

    SvaraRadera