vilket naturligtvis för grisen är en sanning med modifikationer, men för oss carnivorer finns det gott om bra griskött just den här säsongen och dessutom finns det så mycket gott att kombinera den med nu och det är kallt och ruggigt ute så en värmande gryta blir inte dumt. (Jag brukar ha ambitionen att kombinera maten med kultur; vad ska jag ta? Griseknoen, Miss Piggy eller för att vara lite mer allvarlig: Orwells Animal Farm. Hjälp mig gärna med kulturella svin genom en kommentar! Jag kom på en alldeles nu nämligen Hans Alfredsons Grisjakten) Aplarna dignar av goda vinteräpplen, vilka jag inte har en aning om vad de heter, men som är utmärkta i grytor. Dock har jag konkurrens om dem av koltrastar, men det är dem väl unt, eftersom jag kan köpa på torget vilket de lär ha vissa problem med. Och där jag kommer att tänka på the Beatles Blackbird.)
Nu har jag vänt lite upp och ner på tillagningen. Börja med att bryna lämpligt griskött på lag. När grisen har fin färg tillsätter du lök i klyftor och kanske några morotsbitar. Låt fräsa en stund. Sedan är dags för kål, gärna savoy-) i ganska tunna klyftor, vätska, låt sjuda tills grisen är ordentligt mör. Tillsätt då klyftor av oskalat äpple och gärna lite finfint skuren vitlök och sjud en stund till. Varför inte kokad potatis till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det kan va gott med lite grädde i kanske creme fraiche.
SvaraRaderaBRINNANDE KÄRLEK låter väl trevligt. Jag kom att tänka på en rätt som kallades just så. Mycket enkelt, du smörjer en ugnssäker form, skär purjolök halv på längden, bottnar med stängerna, strör timjan över, skär äppelklyftor och lägger dem vid kanterna. Du har ställt ugnen på 175, lägger skivor av rimmat fläsk överst och gräddar tills fläsket är lätt knaprigt. Jag tror receptet har sitt ursprung från Agnete Lampe, som man kan söka i bibl magasin, mycket läsvärd och dessutom ett kulturhistoriskt dokument. Lampe introducerade på sjuttiotalet spännande rätter som de flesta inte hade hört talas om.
SvaraRadera