måndag 10 maj 2010
Vit sparris, inte lika god som grön
men ska ätas en gång om våren, tjena Karl, du bor ju i sparrisbältet, smält smör, köp ett gott bröd, njut, Marcel Prousts kanske fiktive pappa kom på att köksflickan mådde dåligt av att att skala sparris, så de åt det jämt, första delen av böckerna är bäst. Nu ska jag göra en risotto på sparris, champinjoner, lite parmesan, och tvätta E22-fönster, inte riktigt lika roligt, men nödvändigt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fast jag börjar faktiskt gilla vit sparris mer än grön nästan. Åt ett gäng färska förr veckan. Här serveras de med Hollandaisesås (förstås) och muskotnöt. Det sistnämnda tål inte jag, men det är gott ändå! K.
SvaraRaderaDet blev två feta sparrisar kvar. Jag gjorde en Ris-Otto - det där är ett skämt, jag hade en mycket trevlig arbetskamrat, som har mark, jakt- på Nävlingeåsen, - nå, jag gjorde risotto på vanligt sätt och så på slutet skar jag ner sparrisarna, och en massa ost
SvaraRadera