Rökt sik, ev rotmos, Majakovskij

Vladimir Majakovskij Till skyltarna (1a strofen) Läs böcker av järn!/ Rökta sikar/ och gyllenlockiga kålrötter lockas fram/ av en förgylld bokstavsflöjt. Vi hyrde en sommar, tre veckor, två små stugor i Näsviken i Nordingrå socken. Vi hade noga läst att det gick att handla någorlunda i närheten; 3 km, en baggis. Tyvärr visade det sig att den lilla butiken med de trevliga expediterna inte hade mycket att erbjuda. Promenaden var vacker och det gick att plocka åkerbär här och där längs stigvägen, men att laga grisfärs under tre veckor verkade inte lockande. (Grisfärs kan man göra mycket gott av, men inte vareviga dag.) Hela trakten är vacker, ligger vid en Östersjövik, och jag var strövare och ville undersöka, så jag gick i andra riktningen, en skogsstig, och när skogen öppnade sig såg jag en liten vacker by. Inte trodde jag att det gick att skaffa god mat där, men det gjorde det; en trevlig kvinna sålde varmrökt sik som hennes man hade fångat och rökt på morgonen. Jag inhandlade en fisk och också en burk creme fraiche, vilken var en nyhet för mig då. Jag var nervös när jag gick genom skogen hem; skulle sönerna estimera fisken. Det gjorde de. Vi åt sik nästan varje dag med stor förtjusning. (Det blev därvar en fläskfärsbiff också, inte ens delikat sik kan man äta vareviga dag.) Du kan tillreda den enkelt, d v s egentligen helt enkelt lägga upp den på ett fat, vilket du låter stå någon halvtimme. Rör ihop en cr fr sås, gärna med fint skuren gräslök eller purjo. Kokt potatis. Eller rotmos. Eller kålrabbimos. Att hyra stuga några veckor är ett fantastiskt sätt att uppleva nya landskap, och andra råvaror.