torsdag 21 januari 2010

kycklingben marengo

i sin svindlande roman Svindel. Känslor. placerar W.G. Sebald sin huvudperson i Marengo. Denne funderar över Henri Beyle (mera känd som Stendahl) som deltog i Napoleons slag därstädes och också över Stendahls skrift Om kärleken.
Napoleons styrkor vann, med stora förluster, slaget och legenden säger att Napoleon beordrade kocken att laga en segermåltid. Det fanns nog inte så mycket att tillgå, men i de rikt varierande recepten på denna brukar ingå kycling, lök i någon form, svamp, tomat. Ibland oliver. Ett fantasifullt inslag jag läst innehåller också flodkräftor.
Lena kom hem med kycklingben från Bosarp, ekologiska, kan rekommenderas. Just nu, medan fem olika sorters mesar svärmar utanför fönstret, bryner jag dem i smör, timjankryddade, svartpepprade, saltade, så småningom lägger jag klyftor av röd lök runt, vitlöksklyftor, delade champinjoner (hade det varit en lycklig sensommardag hade det blivit stensopp, ofta uppkallad efter en av Nappes generaler- och så när allt är lätt brynt häller jag på en slurk vitt vin, tillsätter ett par lagerblad (som jag tycker är den viktigaste kycklingackompanjatören, som jag nupit från busken i köksfönstret, lager är lättskött) och lite krossade tomater. Sedan ska det sjuda tills köttet lätt släpper från benen och njutas med pasta eller helt enkelt ett gott ljust bröd.
Låt dig förtrollas av Svindel. Känslor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar